Metaller avgörande för framtidens energilagring
Energi, ofta i form av elektricitet, spelar en viktig roll i vårt vardagsliv. När elproduktionen får allt större inslag av förnybara kraftkällor, som exempelvis vindkraft och solenergi, skapas en mängd systemutmaningar.
Kapaciteten att lagra energi mellan produktion och när elektriciteten efter frågas behöver stärkas och där har tillgången till metaller en avgörande roll.
European Copper Institute uppskattar att energieffektivisering av fastigheter i Europa innebär 380 miljoner ton minskade koldioxidutsläpp. Det motsvarar utsläpp från 146 miljoner bilar. En viktig möjliggörare till detta är koppar. För varje kilo koppar som adderas till energisystemet reduceras behovet av nyproducerad energi med 50,000 kWh. Potentialen gäller naturligtvis inte heller bara fastigheter. I Sverige går enligt ABB sju procent av all producerad energi förlorad i samband med överföringsförluster i transmissions- och distributionsnäten.
Parallellt innebär förändringar i energiproduktionen att denna blir alltmer variabel. Sol- och vindenergi produceras vid gynnsamma förhållanden istället för som tidigare när framförallt vatten- och kärnkraft inneburit en jämn och stabil energiproduktion. För att energiproduktionen även i framtiden ska kunna möta efterfrågan krävs helt enkelt storskaliga lösningar för att lagra energi.
Energilagring – en framtidsutmaning
Batteriteknik har funnits länge. I hemmet har vi exempelvis klockor, kameror, högtalare, brandvarnare, verktyg och hushållsapparater. Och inom sjukvården är det mycket livsviktig utrustning som försörjs av batterier. Ta bara hörapparaten, insulinpumpen, pacemakern eller defibrillatorn. Batteritekniken har däremot inte kommit så långt att den kan kompensera för en större omställning av energiproduktionen. Samhället, som det ser ut idag,vilar fortfarande på en stabil energiförsörjning. Förändras energiproduktionen utan att lagringsmöjligheterna förbättrats riskerar därmed många fler än den energiintensiva industrin drabbas.
Runt om i världen pågår en mängd initiativ för att lösa utmaningen. Bland annat har olika batterilösningar implementerats i anslutning till vindkraftverk för att kunna leverera el även när det inte blåser. Naturligtvis tar många av dessa lösningar sitt ursprung från olika metaller där litium kanske varit den mest uppmärksammade. Men även kobolt och nickel är intressanta ur batteriperspektiv. Kobolt utvinns idag som en biprodukt i främst koppar- och nickelgruvor och på grund av hög efterfrågan och osäker tillgång finns metallen på EUs lista över kritiska material.
Både inom energieffektivisering och energilagring har metaller därmed nyckelroller att spela. Dels krävs inte minst koppar för att nå EUs mål om 30 procent ökad energi- effektivitet till 2030 och dels krävs metaller för att möjliggöra lagring av energi i en mycket större utsträckning än idag.