Skogens rester blir gruvans guld
Under projektet Lignoflot har Boliden tillsammans med Luleå tekniska universitet och Sveaskog undersökt möjligheten att använda miljövänligt lignin för att skilja värdemineral från gråberg i anrikningen. Ett sätt att öka miljöprestanda genom
ett forskningssamarbete som skapar synergier mellan skogs och gruvindustrin.
För att skilja på olika mineraler i den fint krossade malmen i anrikningsprocessen tillämpas en fysisk och kemisk process kallad flotation. Malmen placeras i tankar där reagens tillsätts för att skilja värdemineral från gråberg. Vanligtvis utgörs dessa av kemikalien xantat, en effektiv reagens men med eventuella hälso- och miljörisker om det inte hanteras korrekt.
Ulrika Rova, professor inom biokemisk processteknik på LTU, kontaktade Boliden och Sveaskog med ett förslag. De ville undersöka möjligheten att använda miljövänligt lignin, en restprodukt från skogsnäringen, som ett alternativ till kemikalierna som används idag. Det resulterade i den Vinnova-finansierade förstudien Lignoflot, som gett goda resultat.
– Lignin har tidigare inte haft något användningsområde för skogsindustrin, man har i princip eldat upp det. LTU ville undersöka vad man kan göra med ligninet för att ge det ett värde. Jag trodde själv inte på det i början men tänkte att vi borde ge det en chans, och någonting verkade fungera, berättar Anders Sand, forsknings- och utvecklingskoordinator på Boliden.
Efter att förstudien avslutades i september 2018 har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova beviljat ett fullskaligt innovationsprojekt där möjligheterna till praktisk användning av de miljövänliga flotationssamlarna ska undersökas vidare. Projektet löper från maj 2019 till september 2022 och kemikalietillverkaren Nouryon kommer in som ny projektpartner. De ska bistå med reagensutvärdering och expertis om hur tillverkning och användning kan bli kostnadseffektivt.
– Vi vill plocka upp lösa trådar och göra fler tester för att se vad som händer när olika processparametrar förändras. Om vi kommer fram till en effektiv metod kan vi skala upp och verkligen testa det här. Ska det i framtiden bli kommersiellt behöver vi också ha kontakt med en tillverkare, vilket Nouryon kan bistå med, fortsätter Anders.
De nya flotationssamlarna är både biologiskt nedbrytbara och en svensk resurs till skillnad från xantaterna som till största delen tillverkas i Kina. Denna typ av forskningssamarbete kan därför bidra till minskade leveransrisker, ökad hållbarhet och framtidssäkra processer för både skogs- och gruvnäringen. Samarbetet i Lignoflot-projektet har enligt Anders fungerat bra.
– Sveaskog har kunskapen om skogsråvaror, Boliden om flotationsprocessen och LTU förutsättningarna och kunskapen som krävs för att kombinera de två. Vi har verkligen kompletterat varandra bra på det sättet, avslutar Anders.
Projektet demonstrerar de möjligheter som finns i Sverige. För Boliden är både samarbetet och potentialen till miljöförbättringar anledningar att vara med på resan.