Boliden använder sedan 2002 rötat avloppsslam i samband med återställningen av områden som exploaterats vid gruvdrift. Framför allt är det gråbergsupplag och sandmagasin som täcks med det näringsrika rötslammet för att underlätta etablering av ny växtlighet och minska erosionsrisken.
Rötslammet som används vid markåterställning vid Bolidens svenska gruvor kommer bland annat från reningsverk i Stockholm. De mätningar som Boliden gjort vid Aitikgruvan i Gällivare, där rötslam använts vid grässådd i nästan tio år, visar inte på några förhöjda halter av fosfor i närbelägna vattendrag.
Varför använder Boliden rötslam?
Gruvdrift har en relativt stor inverkan på naturen och landskapsbilden runt gruvan, framför allt i form av gråbergsupplag och sandmagasin. Boliden har ett ansvar att efterbehandla och återställa använda markområden. Att återskapa växtlighet på ett gråbergsupplag eller sandmagasin är viktigt dels ur visuell synpunkt men också för att ett växtskikt minskar risken för erosion. Om erosion skulle uppstå skadas den underliggande täckningen av gråberget.
För att återställa området täcks ytorna med näringsrikt rötslam och därefter sås gräs. Rötslam har visat sig ha många positiva egenskaper i detta sammanhang: Slammet bidrar till att binda fukt och minska risken för erosion. Det höjer dessutom pH-värdet, binder metaller och konsumerar syre till viss del. Dessa egenskaper lämpar sig mycket bra för ett avfall som kan avge metaller och försura vatten. Slammet har visat sig vara den överlägset effektivaste metoden att åstadkomma växtetablering jämfört med till exempel användning av konstgödsel.
Genom att använda rötslam vid efterbehandling efter gruvdrift bidrar Boliden till att återställa delar av den påverkan på naturen som gruvverksamhet innebär. Det höga näringsinnehållet ger mycket goda förutsättningar för en långsiktig återetablering av växtlighet. Dessutom innebär användningen av rötslam att behovet av att tillföra jord eller konstgödsel i efterbehandlingen minimeras.
Hur mycket rötslam använder Boliden?
Totalt sedan 2002 har Boliden använt 600 000 ton rötslam, varav huvuddelen kommer från reningsverk i Stockholm, men också från reningsverk i Skellefteå, Luleå, Sundsvall, Ludvika och Arvidsjaur. Drygt hälften av rötslammet har använts vid Aitikgruvan och resten i huvudsak vid efterbehandling av ett antal av Bolidens nedlagda gruvor. Under 2010 mottogs 72 000 ton rötslam, främst vid Aitik och Gillervattnet i Boliden.
Hur använder Boliden rötslammet?
För att återställa naturen efter avslutad verksamhet inom ett område täcks gråbergsupplag med bland annat ett cirka tre decimeter tjockt lager av näringsrikt rötslam för förbättrad vegetering av området. Slammet bidrar även till erosionsskydd samt biologiskt material då den morän som också används är näringsfattig och har ett litet innehåll av organiskt material.
Vad är rötslam och vad innehåller det?
Förenklat är rötslam en behandlad form av det som avskiljs i reningsverken, d.v.s. avföring och andra restprodukter från avloppssystemen. Själva rötningen är en jäsningsprocess som innebär att halten av näringsämnen blir högre än före rötningen. Rötslam används som gödning i jordbruket eller vid etablering av annan växtlighet. En biprodukt vid rötningsprocessen är biogas, som bland annat används som fordonsbränsle och vid uppvärmning av fastigheter.
Har Boliden tillstånd för att använda rötslam vid sina gruvor?
Boliden har tillstånd från respektive tillsynsmyndighet att transportera, mellanlagra och använda slammet Boliden har även interna föreskrifter för hantering av slam i samband med mottagande och utläggning som syftar till att minimera eventuell negativ miljöpåverkan. Rötslammet ska även uppfylla de kvalitetskrav som gäller för slam som ska användas för jordbruksändamål (metaller, organiska ämnen, mm) även om Bolidens områden inte kommer användas för dessa ändamål.
Vad kostar rötslammet Boliden?
Boliden får varje år betalt av reningsverken för att ta hand om rötslam efter gängse upphandlingsförfarande. Boliden får betalt för att ta hand om slammet men ersättningen varierar bland annat beroende på konkurrensen om materialet. Bolidens kostnader för transport och hantering av slammet överstiger dock intäkten.
Ligger det något i kritiken om ett ökar fosforläckage i samband med Bolidens användning av rötslam?
Boliden har använt rötslam vid efterbehandling vid Aitikgruvan i nio år. Under den tiden har eventuell miljöpåverkan övervakats noga av såväl tillståndsgivande myndigheter som Bolidens miljöstab. Boliden har bland annat gjort mätningar av fosforhalterna i närbelägna vattendraget Leipojoki och dessa har inte visat några förhöjda halter av fosfor.
Vid användning av rötslam i jordbruket används mycket små mängder, som blandas ut med jorden. Varför använder Boliden mångdubbelt större mängder utan att blanda ut slammet?
Förutsättningarna vid täckning av gråbergsupplag eller sandmagasin är helt annorlunda. Här finns ingen jord eller annat material med något näringsinnehåll att blanda ut rötslammet med. I så fall skulle stora mängder jord (morän) behöva tillföras, som i sin tur behöver brytas och forslas till gruvområdena. Bolidens bedömning är att användningen av rötslam är den mest miljövänliga metoden, som möjliggör återetablering av växtlighet utan att ny jord eller konstgödsel behöver tillföras.
Kommer Boliden att fortsätta använda rötslam vid sina gruvor?
Eftersom resultaten av användningen av rötslam vid efterbehandling av gruvområden är så positiva när det gäller återetablering av växtlighet kommer användningen att fortsätta. Men vi kommer förstås att fortsätta att noggrant övervaka användningen av rötslam, så att inte några oönskade miljöeffekter uppstår.